in70mm.com Mission:
• in70mm.com is a free magazine-styled website dedicated to the
promotion and preservation of any kind of 70mm film projection, a
high-resolution film format. The website serves as a hub for
contributing enthusiasts, filmmakers, and historians interested in the
technical aspects, history, and cultural significance of 70mm film.
Biopubliken
strålade i kapp med solen när filmen "Windjammer"
firade sitt 60-årsjubileum i en alldeles nyrestaurerad digital kopia på
biografen Colosseum i Oslo. Den röda mattan var utrullad som sig bör, och på
torget utanför hördes filmmusiken ur högtalarna. Kön tycktes aldrig ta slut
när det var dags för 415 förväntansfulla biobesökare att inta sina platser.
Ingen annan bioföreställning i Oslo kunde skryta med större publik den dagen.
Publiken hälsades välkommen av Vidar Pederstad som sen årsskiftet är ny
direktör för Christian Radich-stiftelsen. Han berättade även om vilka
projekt som var på gång för fartyget. Därefter tog Randy Gitsch över med
lite historiska fakta om filmen. David Strohmaier höll ett kort illustrerat
föredrag om hur den nya restaureringen av filmen hade kommit till.
Det är inte bara filmen som har restaurerats. Även biografen har fått en
rejäl ansiktslyftning under hösten 2017 med en ny digital laserprojektor, ny
filmduk och nya fåtöljer. På en del platser är stolarna t.o.m. elektriskt
justerbara för bästa komfort. Dock finns inte längre någon ridå, vilket
kanske kan tyckas märkligt och småaktigt med tanke på den i övrigt så
omfattande renoveringen.
När filmen väl hade börjat kunde vi konstatera att både bild och ljud var
förträffligt. Det är nog ingen överdrift att påstå att "Windjammer"
aldrig har sett bättre ut på bio. Filmduken är bara lätt svängd, men
smilebox-tekniken gjorde illusionen av en kraftigt svängd Cinemiracle-duk
komplett.
Enda missödet var att filmen fortsatte med andra akten omedelbart efter den
första. David Strohmaier fick brått ut i foajén för att få tag på någon i
personalen som kunde stoppa filmen. Det där med paus är ett koncept som inte
är helt lätt för dagens ungdom att förstå sig på.
I publiken satt flera äldre gentlemän som hade medverkat i filmen som unga
kadetter när den spelades in. De hade även med sig barn och barnbarn, varav
en del fick se filmen för första gången. Många i publiken var rörda till
tårar när det majestätiska skeppet visade sig på filmduken.
Efter filmen fanns det sen möjlighet att gå ombord på Christian Radich,
fartyget från filmen, för en tre timmar lång fjordtur. Skeppet låg förtöjt
på "Sukkerbiten", en kajplats bakom Oslos operahus. Där har det fått en
tillfällig hemmahamn medan ombyggnadsarbeten pågår på den ordinarie
tilläggsplatsen vid Akershuskajen.
Ombord serverades en räkbuffé med smör och bröd. Det blev även rundvisning
på fartyget och musikalisk underhållning av "Gutta fra Bjelleklang", d.v.s.
Frank Øren och Robert Skrolsvik.
Sammantaget var det en perfekt dag. Filmen hade säkert kunnat locka ännu
fler besökare en mulen dag, men då hade fjordturen knappast blivit lika
angenäm.